Menscykeln

När man har mens går kroppen igenom en process som upprepas ungefär varje månad. De som får mens är dem som har en livmoder. Man får ofta mens när man är mellan 12-14 år, men man kan också få det tidigare eller senare. Om man fortfarande inte har fått sin mens när man är över 16 år är det bra att kolla upp det med Ungdomsmottagningen. Den här processen som kroppen går igenom kallas för menscykeln. Den består av att man först får mens, sen har man ägglossning och efter det är man i den luteala fasen innan man får sin mens igen. I den här texten ska vi förklara de här olika delarna och lite annat relaterat till dem.

Man brukar rita menscykeln som på bilden här:

Anledningen till att de som har en livmoder får mens är för att kunna bli gravida. Det är inte själva mensen som gör att de med en livmoder kan bli gravida men processen som menscykeln innebär.

Mens

Det första som händer under menscykeln är att man får mens, sen kommer livmodern att bygga upp en ny slemhinna. Varje månad släpper äggstockarna ifrån sig ett ägg som sedan går genom äggledarna ner till livmodern. Livmodern har då förberett sig genom att göra slemhinnan inne i livmodern tjockare. Det är för att skapa en bra miljö för ägget om det skulle bli befruktat. Om ett ägg inte blir befruktat måste kroppen göra sig av med ägget och slemhinnan och det är det som är mensen. I mensen finns alltså ägget, slemhinnan och blod från stället där slemhinnan har suttit fast i livmodern.

Det vanligaste är att ha mens i ungefär 3-6 dagar men det är olika för olika personer. Mensblodet är rött under de dagarna när man blöder mycket och kan ofta vara mer brunt under de dagarna när man blöder mindre (ofta i slutet av mensen). De flesta blöder ungefär 0,5 dl varje gång de har mens. Det är inte heller ovanligt att ha mellanblödningar. Det betyder att man blöder lite grann när man egentligen inte har mens och det är inget farligt. Det är många hormoner som påverkar kroppen på olika sätt under de olika faserna av menscykeln. Under mensen kan man ofta känna sig trött de första dagarna men man får mer och mer energi ju längre in på mensen man kommer. Många kan även känna sig ömma och få ont när de har mens, speciellt de första dagarna med mens. Det heter mensvärk och smärtan sitter oftast längst ner i magen, vid livmodern eller i ländryggen. Vissa kan även uppleva smärta på andra ställen, såsom i låren eller få huvudvärk. Mensvärk känns ofta som en krampande smärta, det är på grund av att kroppen stöter ut slemhinnan som har skapats. Om mensvärken är väldigt illa och det inte hjälper med smärtstillande som alvedon och ipren och det påverkar ditt liv i vardagen och skolan, bör du söka hjälp på ungdomsmottagningen om du är över 13 år eller vårdcentralen om du är under 13 år. Under mensen kan många även bli sötsugna, det är för att de hormonella förändringarna påverkar hjärnans hungercentrum.

Mensskydd

När man har mens behöver man använda mensskydd. Det finns många olika typer av mensskydd. De två mest populära är tamponger och bindor. Bindor sätts fast i trosan, ungefär som ett klistermärke och fångar då upp mensblodet i trosan. Det finns flera olika storlekar på bindor och storleken bestämmer man beroende på hur mycket man blöder. Det finns också en nattbinda som är längre och bredare för att den ska fungera bra när man ligger ner på natten och om man rör sig när man sover. De flesta som får mens börjar med att använda bindor för att det är det enklaste för de flesta. Det finns flera olika märken på bindor. Ett märke som är väldigt bra är bindorna från 'Menssäkrad'. Deras bindor är miljövänliga vilket gör dem extra bra. Två andra märken som är populära är 'Always' och 'Libresse'. För att veta vilket märke du tycker om bäst är det bara att testa dig fram. När man slänger en använd binda är det enklast att ta loss den från trosan, snurra eller vika ihop den och sedan snurra toapapper runt innan den slängs i sopkorgen. Man kan också ta plasten som är runt den nya bindan och snurra in den gamla bindan i.

Det finns även tygbindor att köpa. De är ett mer miljövänligt alternativ. Istället för att slänga dem varje gång man har använt dem så tvättas de istället.

Tamponger absorberar också mensblodet och de sätts in i slidan. Snöret från tampongen hänger ner i slidöppningen och man kan på så sätt dra ut tampongen när den är full eller när man har haft i den tillräckligt länge. Det kan vara svårt att sätta in tamponger i början och man kan behöva träna på det. Om man tycker att det är svårt finns det massa tips på olika hemsidor. Vissa tycker det är lättast att träna med en mindre tampong och om det är svårt att få in den kan man använda lite vaselin på toppen så glider den in lättare. Vid insättning av tampong ska man tänka på att slidan är vinklad bakåt så vinkla tampongen bakåt när du för upp den. Innan du sätter in en tampong är det viktigt att du tvättar händerna så att du inte får upp några bakterier i slidan. Det finns olika storlekar på tamponger beroende på hur mycket man blöder. Blöder du lite använder du en mindre storlek och blöder du mer använder du en större storlek. När man använder en tampong ska man inte ha den inne i mer än 8 h, den rekommenderade tiden är 4-6 timmar.

I början av mensen blöder man oftast mer och kan behöva byta tampong oftare jämfört med i slutet av mensen. När du byter tampong ska det gå lätt att dra ut för då är den full, går det trögt är den fortfarande torr och behöver inte bytas än. Du behöver inte heller byta tampong varje gång du går på toa, det går bra att både kissa och bajsa med en tampong i. Sover man i mer än 8 timmar ska man inte sova med en tampong, men byter du den inom 8 timmar går det bra att sova med den. En fördel med att använda tampong är att det går att bada med den. Om du badar med en tampong ska du alltid byta den när du har badat klart. Du behöver inte byta varje gång du går upp från vattnet men när du är helt klar ska den bytas. För att slänga en tampong på bästa sätt snurrar man in den i toapapper och sen slänger i en soptunna. Tamponger och bindor ska inte spolas ner i toan! Precis som bindor finns det flera olika märken på tamponger och 'Menssäkrad' har även väldigt bra tamponger. Några andra populära märken är 'Ob' och 'apotek hjärtats'. För att hitta vilket märke du gillar bäst är det bara att testa dig fram.

Ett annat typ av mensskydd som är populärt är menskopp. Menskoppen är mjuk och gjord av plast/silikon. Den stoppas upp i slidan och fångar upp blodet som i en skål eller kopp. Det skapas som ett vakuum runt koppen som gör att den sitter kvar. Menskoppen kan vara lite svår att sättas in och ta ut men fungerar bra för många när de lär sig. När du sätter in menskoppen så trycker du ihop koppen och formar koppen som ett V med fingret. Du för sedan upp den och när du släpper kommer koppen veckla ut sig och det skapas då ett vakuum. När du sedan ska ta ut den gör du på samma sätt, du tycker ihop koppen så den formas som ett V och då försvinner vakuumet. Det är också ett bra val för klimatet, då den återanvänds. När menskoppen är full är det lätt att tömma den i toan och sen skölja av den i handfatet innan man sätter in den igen.

Preventivmedel

Preventivmedel påverkar kroppen på olika sätt. Det finns många olika preventivmedel. Vissa använder preventivmedel för att inte bli gravida och andra använder det för att påverka deras mens. Med hormonella preventivmedel får man hormoner som påverkar menscykeln och mensen. Ett av de vanligaste preventivmedel för unga är p-piller. Med p-piller kan vissa hoppa över sin mens (blödning) länge medan andra ändå måste ha den varje månad. Det beror på hur ens kropp reagerar på hormonerna. Preventivmedel kan också hjälpa om man har väldigt riklig mens (alltså blöder mycket) eller har mycket mensvärk. Med p-piller kan man kontrollera mensen om man i vanliga fall har en oregelbunden mens. För vissa fungerar det bra och för andra inte. Det finns också många olika typer av p-piller. Därför är det viktigt att prata med sin barnmorska/vården innan man börjar med p-piller.

Om man vill veta mer om hur preventivmedel påverkar mensen går det att läsa på UMO och 1177. Ett annat preventivmedel är hormonspiral och den innehåller hormoner och de flesta som har den får ingen mens eller blöder väldigt lite. Några andra vanliga preventivmedel är p-stav, p-ring och p-spruta. För att få någon typ av preventivmedel kan man kontakta ungdomsmottagningen (om man är över 13 år) eller vårdcentralen (om man är under 13 år).

Olika färger på mensen

När man har mens behöver blodet inte alltid vara rött. När man blöder som mest är blodet väldigt klarrött och kan ha en del klumpar i sig. Är det många klumpar eller stora klumpar (större än 3 cm) kan det vara ett tecken på att något är fel. När man blöder lite mindre, i början eller slutet av mensen, har blodet ofta en mer brun nyans. Blodet får en brunare färg då vi blöder mindre och det hinner utsättas för mer syre. Om blodet har en rosa ton kan det vara ett tecken på blodbrist, det får denna färg då blodet blandas med livmoder sekret. Det är vanligt att ha flytningar från slidan när man inte har mens. Det är normalt. Normal färg är vit, genomskinlig eller gul. Man kan även ha flytningar som kan ha en orange, grön eller grå ton och då kan det vara ett tecken på en infektion som till exempel bakteriell vaginos. Är ditt mensblod rosa, eller flytningarna orangea, gröna eller gråa bör du kolla upp det hos en ungdomsmottagning eller vårdcentral.

Ägglossning

Nästa del av menscykeln är ägglossningen. När mensen är slut förbereder kroppen sig för att släppa ifrån sig ett nytt ägg. Ägglossning (när ägget släpps) sker ofta runt dag 14 i menscykeln. Man börjar räkna menscykeln från dagen man får mens. Vissa känner när de har ägglossning och andra gör det inte. Ägget kan befruktas i 12-24 timmar och det är under den perioden det är störst chans att bli gravid. Testosteronnivåerna i kroppen ökar även vilket kan ge en ökad sexlust under ägglossningen. Under ägglossningen går kroppens temperatur upp ungefär 1,5 grader för att skapa en trivsam miljö för spermier för att befrukta ägget. Det gör att man ibland kan känna sig lite febrig men många känner inte av det alls. Äggstockarna sitter på varsin sida av livmodern och ett ägg släpps från en av äggstockarna varje månad och nästa månad släpps ägget från den andra äggstocken. Vissa kan känna smärta i äggstocken när ägget släpps, detta kallas för ägglossningsmärta. Vilken sida smärtan är på beror på vilken sida och vilken äggstock ägget kommer från. Många har också väldigt mycket energi under ägglossningen. Under ägglossningen kan man ha lite blödningar det kallas mellanblödningar.

Lutealfas

Efter ägglossningen kommer man in i en fas av menscykeln som kallas den luteala fasen. Under den här delen av menscykeln påverkas man mycket av hormoner. Man påverkas olika från person till person. Vissa kan känna sig arga och ledsna, medan andra kan känna sig glada och energifyllda. Kroniska sjukdomar kan även påverka vilka symptom man får under den luteala fasen, till exempel de som har migrän får ofta migränanfall under denna fas.

PMS

Det är vanligt med PMS innan mensen kommer och PMS står för premenstruellt syndrom. Symptomen för PMS kan variera från person till person. Typiska PMS-symtom är irritation, ilska, ledsenhet. Andra fysiska symtom innan mens är ömma bröst och vissa får även mer finnar under den här tiden, det kallas för hormonell akne. Symptom som uppstår i denna fas är på grund av att progesteronnivåerna sjunker i kroppen.

Mensappar

För att hålla koll på sin menscykel kan det vara bra att ha en mensapp. Det finns flera olika som är gratis att ladda ner på sin mobil. Man kan prova ladda ner några olika och se vilken man gillar mest. Några exempel på olika appar är clue, flo, menskalender, stardust och hälsa appen.

Myter

Kvinnor som är mycket med varandra får synkade menscyklar (alltså att man får mens samtidigt)

Det här stämmer inte. Det är många kvinnor som bor med varandra som har synkade menscyklar men det finns inget vetenskapligt bevis som tyder på att det är av någon annan anledning än slump.

Tamponger och menskoppar kan försvinna upp i kroppen

Det kan de absolut inte göra. Tamponger och menskoppar sitter i slidöppningen. Toppen av slidan är nästan helt stängd med något som kallas livmodertappen/livmodermunnen. Ovanför livmodertappen/livmodermunnen är själva livmodern och längre än så går det inte att komma.

Man kan inte bada om man har mens

Det stämmer inte. Det går bra att bada om man har mens. Det lättaste är att bada med en tampong eller menskopp, det fungerar bra både om man badar i en pool eller en sjö.

Man ska inte träna när man har mens

Det här är absolut en myt helt och hållet. Många har inte lust att träna när de har mens men det går jättebra om man vill. För vissa gör träning så att mensvärken minskar. Många känner sig lite svagare när de har mens och kan därför inte träna lika mycket som de brukar träna i vanliga fall, det är viktigt att lyssna på kroppen. Om du inte orkar lika mycket när du tränar under mensen är det helt okej.

Folk kan se på dig och känna lukten av att du har mens

Ingen kan se eller känna lukten på någon annan om de har mens.

Mödomshinnan finns

Det finns ingen mödomshinna. Det sägs att det finns en hinna i slidöppningen som spräcks om man till exempel har sex eller använder en tampong. Hinnan kallas alltså för mödomshinnan och finns inte. Den kan alltså inte spräckas om man använder en tampong och man kan inte heller se på en kvinna om hon har haft sex eller inte.

Sova med tampong är farligt

Det är inte själva sovandet som är farligt när man har i en tampong. Det som blir problematiskt är att man inte ska ha i tampongen i mer än 8 timmar. Därför kan det vara svårt för att vi ofta sover längre än så. Men om man går upp och byter tampong under natten eller inte sover i mer än 8 timmar går det jättebra.

Det är farligt med oregelbunden mens

Det är helt olika från person till person. Under de första åren när man har mens är den ofta oregelbunden. Vissa sjukdomar gör också att man får en oregelbunden mens. Det kan vara lite oroväckande om man i vanliga fall har en regelbunden mens och att den blir oregelbunden från ingenstans. Mensen påverkas mycket av yttre faktorer som hur mycket man äter och om man är stressad. Om ni skulle bli oroliga över er mens är det bara att kontakta UM.

Tips och tricks

De bästa tipsen när det kommer till mens får man av de som har haft mens ett tag. Här nedan har vi samlat några av våra bästa tips och tricks!

Sov på en handduk när du har mens. Om du blöder igenom är det lättare att tvätta handduken än hela madrassen.
Använd en värmekudde när du har mensvärk.
Ha en necessär i skolväskan med mensskydd och ett par extra trosor i.
Om du sover med en nattbinda kan det vara skönt att ha ett par hotpants eller cykelbyxor på också för att inte trosorna och bindan ska flytta på sig under natten.
Det kan vara skönt att ha en tjocktröja med sig till skolan om man har mens, ifall man skulle blöda igenom kan man knyta den runt midjan.
Om man provar dra lite i tampongsnöret innan man sätter in den vet man att snöret inte kommer gå av när man ska ta ut den.
Vissa tycker att mörk choklad hjälper mot mensvärk så det kan vara värt att prova.
Ät sånt du är sugen på, det gör att allt bara känns lite bättre :)

Frågor

Vid frågor om specifika fall relaterade till hälsa, kontakta din vårdcentral, ungdomsmottagning (om du är över 13 år) eller vårdcentral (om du är under 13 år). Vid akuta hälsoproblem ring 1177 och vid livshotande situation ring 112.

Vid mer generella frågor eller om ni bara behöver någon att prata med, mejla oss gärna eller skicka ett sms. Vi finns alltid här och går att prata med om stora som små problem, inga frågor är dåliga eller konstiga! Vi svarar på allt vi kan.

Källor

All fakta i ovanstående text kommer från 1177.se, UMO, Kry och Mindoktor.

Ungdomsmottagningen, 2022, Om mens

https://www.umo.se/kroppen/mens/Om-mens/

[Hämtad 30-08-24]

1177.se, 2022, Så fungerar mens

https://www.1177.se/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/mens/

[Hämtad 30-08-24]

Kry, 2022, Vad betyder färgen på ditt mensblod?

https://www.kry.se/din-halsa/vad-betyder-fargen-pa-mensblod/

[Hämtad 30-08-24]

Min Doktor, 2023, Lär känna din menscykel?

https://www.mindoktor.se/journalen/menscykel/

[Hämtad 30-08-24]